| |


|
|
Diskret matematik
Vad är en graf?
Vad har ett kopplingsschema och en vägkarta gemensamt? Jo, båda kan
beskrivas som ett antal sammanbundna punkter. Det kan vara vägkorsningar
eller lödpunkter sammanbundna av vägar eller ledningstrådar. Huvudsaken är
att man kan beskriva båda schematiskt med en enkel bild. Denna förenklade
bild kan man sedan studera och försöka hitta egenskaper hos. Till exempel
kan man fråga sig om man kan ta sig från en punkt till varje annan punkt
genom att endast gå längs de sammanbindande linjerna/vägarna eller om det
alltid finns tillräckligt många slingor så att man kan räkna ut strömmen i
sin uppkoppling av batterier och motstånd.
|
|
|
Exempel på grafer
|
|
Eftersom många av egenskaperna hos både det elektriska nätverket och det
nätverk av bilvägar som vägkartan beskriver bestäms av hur de olika delarna
är sammankopplade är den förenklade bilden intressant att studera. Denna
förenklade bild kallas för en graf. Rent formellt består den av ett antal
hörn, noder eller punkter, som förbinds med linjer, kanter eller bågar, för
att bara nämna några synonymer i svenskan. Grafteoretiska modeller används
med framgång i kemi, lingvistik, statistisk mekanik, operationsanalys
(flöden i nätverk, schemaläggning), datalogi etc. för att ge en gripbar
beskrivning av verkligheten. Grafer är något förenklat (minst sagt) den
diskrete matematikerns legoblock.
|
Kombinavadå?
Kombinatorik kan man enkelt säga svarar på frådan "På hur många sätt"?
Till exempel: På hur många sätt kan man slå sju med två sexsidiga
tärningar? Många har i skolan stött på kombinatorik när man sysslat med
klassisk sannolikhetslära, men kombinatorik kan användas i betydligt fler
områden. För att endast nämna ett par: försöksuppläggning, geometri,
grafteori och spelteori.
© 1998 Daniel Andrén,
Matematiska institutionen, Umeå universitet.
|
|